Journalister i allmänhet - Hanne Kjöller i synnerhet!
""Studier har visat att personer som upplever sig elöverkänsliga inte kan avgöra om strömmen är på eller inte. Att vissa upplever sig må mycket bättre efter en elsanering visar kraften i placeboeffekten - inte i strålningen.""
Hanne Kjöller, kallar sig själv liberalfeminist, är ledarskribent på DN, men även författare och utbildad sjuksköterska, bilden nedan.
Citatet ovan är taget ur Hanne Kjöllers ledare/artikel, där hon tar upp det (enligt henne) befängda i att överhuvud taget vara elöverkänslig. Ledaren fullkomligt DRYPER av förrakt för alla som kallar sig elöverkänsliga.
Hur kan det få vara möjligt att journalister runt om i Sverige känner sådan stark irritation över det faktum att folk kan bli sjuka av strålning? Vad är det som skrämmer dom? Varför är dom inte neutrala och rapporterar från båda sidor? Varför är det bara svenska forskare från Karolinska institutet och Strålskyddsmyndigheten som är trovärdiga i dessa frågor? Är inte utländska forskare - ja t o m Nobelpristagare som talar om riskerna - trovärdiga i Kjöllers värld? Vad kommer att hända den dagen NÄR (inte OM) riskerna inte längre kan förnekas? När skadorna blir så synliga och självklara att de inte längre går att gömma bakom lögner? Kommer Kjöller och andra förnekare att erkänna sina misstag? Be om ursäkt?
Hanne Kjöller är själv mamma, det vet jag, eftersom hon skrivit en bok som heter "I huvudet på en mamma". Okej... vad som rör sig i hennes huvud är svårt att förstå, men hon borde vara orolig för vad som rör sig i hennes barns huvud. Förmodligen hör Hanne till den sortens föräldrar som hela tiden tillgodoser det trådlösa "behovet" hos sina barn med ursäkten att "det är så lärorikt och dom blir så duktiga på engelska" - alltmedan de sätter både mobiler och läsplattor i knät på de allra minsta. Kanske Hanne får uppleva glädjen i att bli mormor eller farmor, vem vet. Men risken minskar för varje minut, varje timme som läsplattan ligger i knät på hennes barn. Och jag kan inte låta blir att undra hur en mor kan agera som hon gör? Minsta lilla, lilla, lilla risk att mobiler och läsplattor är skadligt får mig att neka mina barnbarn tekniken när dom är under mitt ansvar!
Att strålning skadar är ju ett faktum - annars skulle ju inte en mikrovågsugn fungera.
Att föräldrar ibland vill ha enkla "barnvakter" kan jag förstå. Men att de är villiga att offra sitt barns hälsa och framtida möjligheter till ett friskt liv? Det kan jag aldrig och kommer jag aldrig att förstå. Sen kan hon snacka placeboeffekter bäst hon vill.
Att det INTE FINNS forskning som visar på riskerna med trådlös teknik är den största lögn som drabbat mänskligheten de senaste årtiondena. Och att svenska journalister är fega... hmmm... jo faktiskt... dom är fega. Istället för att ta reda på alternativ till den ensidiga rapporteringen från svenska forskare... ägnar de sig hellre åt ren förföljelse och mobbing av sjuka människor. Och det gott folk, DET är den största sanningen!
(Hanne Kjöller har även skrivit en bok vid namn "En halv sanning är också en lögn". Vad är en halv sanning?)
Att som hon i sin ledare ifrågasätter elöverkänsligas förmåga att avgöra om strömmen är på eller inte, är lika korkat som att be en nötallergiker avgöra om det ligger en nöt i dennes ficka eller inte, eller en glutenintollerant att avgöra vad för slags bröd som ligger på bordet, enbart genom att titta på det. Att tvinga en elöverkänslig stå i ett rum och "känna" om strömmen är på eller inte - är så oerhört korkat, men också kränkande. Det visar på en okunnighet och en cynism som överstiger alla gränser. Det är en fara för vårt samhälle om inte svensk läkarutbildning har kommit längre än så.
Hanne Kjöllers återkommande tema i sin ledare och sina krönikor är att sjukskrivna, invandrare och människor i socialgrupp 3 bluffar, "intar martyrroll", "gnäller" och kostar pengar på olika sätt. Hon har ifrågasatt existensen av utbrändhet, barnfattigdom samt apatiska flyktingbarn. Detta gott folk, är en kvinna som är så fylld av bitterhet och hat, att man faktiskt inte kan förvänta sig annat än ständiga påhopp på samhällets utsatta och svaga från hennes sida.
Hon har skrivit fler böcker denna Kjöller. Bl a boken "Operation Nytt liv" vilken baserar sig på att hon själv är överviktsopererad, och i boken förklarar hon varför det för kraftigt överviktiga är "närmast omöjligt" att hålla vikten, medan det tvärtom går utmärkt efter en operation. Plötsligt är det enligt henne helt ok att ta emot hjälp från samhället, att visa svaghet, inte orka? Det är alltså okej att vara svag så länge det passar hennes egen agenda? Och att det skulle vara "närmast omöjligt" att gå ner i vikt av egen kraft - är en grov förolämpning mot alla de som faktiskt lyckats av egen kraft, och dom är många!
Det finns ett klassiskt uttryck inom psykiatrin som heter "projicering". Det innebär att man istället för att ta hand om sina egna svaga sidor angriper dessa sidor hos sina medmänniskor. Man behöver inte vara särskilt god människokännare för att i hennes ögon på bilden nedan kunna utläsa en mycket stor sorg. Så... hennes agerande kanske inte är helt oväntat? Att frivilligt välja en operation som faktiskt stympar kroppen snarare än läker den - och med den blick hon har - så sällar sig Hanne Kjöller ofrivilligt till den skara som hon så kraftigt hånar. Alltså stämmer projicering mycket väl in på hennes agerande.
Som vanligt kan jag även här trösta mig med, att även Hanne Kjöller måste leva i strålningsdimman runt omkring oss. Hon är och förblir lika utsatt som Du och Jag.
- Ditt kraftfulla förnekande skyddar inte mot strålningen, tyvärr Hanne!
Vi kan ju alltid hoppas att hennes barn blir den generation som i framtiden - med eftertrycklig ilska - frågar sig: "Hur kunde alla vara så otroligt korkade, att de inte förstod hur farligt det är med trådlös teknik?" Och, jag hoppas verkligen att hennes barn inte växer upp med sin mammas snedvridna syn på svaga och hjälplösa i samhället. Det vore förödande...
Drömma kan man ju alltid!
