Kan inte sägas nog ofta - Diabetes!

Det finns ingen annan sjukdom i världen som missbrukas så till den milda grad av den profithungriga läkemedelsindustrin som just Diabetes och då särskilt Typ 1.

När du fått diagnosen säger läkaren:

"- Nu måste du ta insulin resten av ditt liv!"

Hur är det ens möjligt att en läkare säger så? När dom VET att bukspottskörteln går att rädda?

Jo. Det vet dom. Men här är det Läkemedelsindustrin som styr diagnossättandet och förskrivningen. Bara dom och ingen annan!

Insulin innehåller:

Insulin på spruta innehåller också Zinkklorid (zink och klor), Glycerol (propantriol som också används i hudkrämer som bärämne för att krämen lätt ska gå genom huden), Metakresol (en Kresol som utvinns syntetiskt ur bensen och toluen, bensen är cancerframkallande och brandfarligt och tas upp i kroppens ämnesomsättning där den ofta tar död på naturligt förekommande ämnen som kroppen behöver), Natriumhydroxid (kaustiksoda), Saltsyra och vatten. Men det talas det aldrig om...

Typ 1 diabetes handlar i första hand om felaktig kost, stress och oro. Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln. Det utsöndras därifrån till blodet efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av socker (glukos) i blodet. Människan har dock alltid en liten mängd insulin i blodet vilket håller sockerämnesomsättningen i balans. När bukspottskörteln indikerar att inget insulin längre tillverkas - då är den sjuk. Just det. SJUK! En sjuk bukspottskörtel ska tas om hand. Den ska hjälpas till läkning. Den ska ordineras rätt kost och vila! Men vad händer hos läkaren? Jo, du ordineras att ta sprutor med insulin och sen lämnas du vind för våg att fortsätta som förut. Frågar du mig så är detta "lättingfasoner" och "lojalitet" från läkarens sida. Lättingfasoner för att det är så jäkla enkelt att skriva ut insulin - istället för att ta ansvar som den läkare du faktiskt utbildat dig till. <Och lojaliteten? Ja inte ligger den gentemot patienten - nix, den ligger gentemot läkemedelsföretagen.

 Vill ni veta hur insulinet uppfanns? Varsågoda!

"I oktober 1920 fick den kanadensiske kirurgen Frederick Banting en idé om att matspjälkningsvätskorna från bukspottkörteln skulle kunna skada utsöndringen av det antidiabetiska ämnet från Langerhanska öarna. Genom att snöra av bukspottkörteln skulle man kunna stoppa tillflödet av näring dit. Då skulle körteln skrumpna och inte längre producera matspjälkningsvätskor. Därmed skulle de celler som antogs producera den antidiabetiska utsöndringen kunna extraheras utan att ta skada av matspjälkningsvätskorna.

Följande år, 1921, presenterade Banting sina idéer för den ledande diabetesforskaren i Kanada, Professor John Macleod vid Torontouniversitetet. Macleod hade inte stor tilltro till Bantings teorier. Trots detta lyckades Banting övertyga honom om att det var värt att försöka. Macleod ställde ett minimalt utrustat laboratorium till förfogande, samt tio försökshundar. Banting fick också en assistent, medicinstudenten Charles Best. De påbörjade experimentet under sommaren 1921.

Banting och Best började sitt experiment genom att ta bort bukspottkörteln från en hund. Det resulterade i följande:

- hundens blodsocker steg
- hunden blev törstig, drack stora mängder vatten och kissade oftare
- hunden blev svagare och svagare.

Hunden hade utvecklat diabetes.

På en annan hund snördes bukspottkörteln av för att stoppa näringstillförseln, så att körteln skrumpnade ihop. Efter ett tag avlägsnade de körteln, skivade upp den och frös in bitarna i en saltvattenblandning. När de var halvfrysta maldes och filtrerades de. Extraktet som blev fick namnet "isletin".

Extraktet injicerades i en hund med diabetes. Blodsockret föll, och den tycktes må bättre och bli starkare. Genom att ge hunden extraktet varje dag kunde de hålla den symptomfri.

Banting och Best visade sina forskningsresultat för Macleod, som blev imponerad, men ville göra fler tester för att bevisa att bukspottkörtelextraktet isletin verkligen fungerade."

Frederick Banting och John Macleod blev belönade med 1923 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för upptäckten av insulin. De fick alltså Nobelpriset för en upptäckt som aldrig borde gjorts. Ett  (ursäkta uttrycket) rent jävla expreminent. Hade inte insulinet funnits i dag - då hade sjukvården varit tvungna att läka bukspottskörteln istället för att medicinera med insulin."

Humant insulin är alltså inget annat än frusen, torkad och mald bukspottskörtel. Hur vore det om dom lät körteln sitta kvar i kroppen istället?!?! Va!!!

Människans kropp är det mest fantastiska på denna jord när det gäller att läka sig själv - om den bara får en chans till det! En trött och stressad bukspottskörtel som lägger av ska läkas och stöttas med mat, vila och rutiner. Inte som nu - utrotas!

Samma princip gäller magsäcksoperationerna. Det är tydligen, enligt den samlade läkarkåren, bättre att stympa en människa för livet - än att lära dom äta och motionera från grunden. Ställa krav, tvinga! Dom är ju tvingade till precis samma sak EFTER operationen. Varför inte FÖRE istället? Jo, gott folk.Här är det återigen pengarna som operationerna genererar som är viktiga. Läkemedelsföretagen jublar!

PENGAR PENGAR PENGAR

Cirka 85-90 procent av de som har diabetes har typ 2-diabetes vilket gör den till den vanligaste diabetessjukdomen i Sverige. Förekomsten av typ 2-diabetes ökar med stigande ålder där 10-20 procent av befolkningen över 65 år får sjukdomen. Runt 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes varav 7-8000 av dessa är barn. Varje år registreras cirka 400 nya fall, vilket gör att registret just nu innehåller drygt 10 000 patienter.  Man talar om den globala diabetesepidemin. För närvarande har cirka 250 miljoner människor diabetes runt om i världen och man räknar med att detta kommer att öka till 380 miljoner inom 20 år.

250 miljoner människor runt om i världen har alltså diabetes...

Kostnader för insulinbehandling:  Årskostnad för insulin vid en dos om 40 E per dygn = ca 5 000 kronor inklusive injektionsmaterial. Insulinpumpbehandling kostar ca 30 000 SEK per år för avskrivning av pump inklusive kringutrustning. Största delen subventioneras.

Vi behöver inte längre fråga oss var prioriteringen ligger.

Det förstår vi med all önskvärd tydlighet.

Men vad gör vi åt det?

 

Kommentera här: