Sverige Sverige Fosterland...

När jag var liten och växte upp i Göteborg fanns det en sak som vi barn var rädda för, och det var fulla gubbar.
I Majorna där jag bodde fanns det en, EN (!) sådan. Han kallades för "Blånäsa". Hans näsa var jättestor och full av ytliga blodkärl som i hans skrynkliga och vindpinade ansikte blivit blå till färgen. Självklart var han inte farlig alls - men det hjälpte inte. Vi var livrädda för honom. "Fulla gubbar" var det farligaste som fanns.
 
I dag ser det helt annorlunda ut i samhället. I storstäderna ligger det fulla gubbar lite här och där - men i dag kallas dom uteliggare. Ingen bryr sig, alla går förbi. Hur kunde det bli så här?
 
När jag var liten, på 60-talet hade vi också en "levande landsbygd". Böljande fält, betande djur, hässjor och välansade vägrenar. I dag hävdar våra politiker att vi fortfarande "har en levande landsbygd i Sverige". Allt annat är lögn. När vi menar att landsbygden inte får samma backup i dag och inte heller kan erbjuda varor och tjänster som det gjordes förr? Ja då är det är också en lögn enligt våra politiker. Vi har nämligen något som kallas det "ekonomiska utjämningssystemet" som kommit till för att gynna landsbygden. Det lyder:
 
"Systemet för kommunalekonomisk utjämning ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Skillnader i kommunalskatt ska därmed i huvudsak spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar." (Källa: regeringen.se)
 
Jag förstår faktiskt ingenting??? Kommunalt utjämningssystem? Och vad skulle det göra för skillnad? När våra kommunalpolitiker hela tiden tvingas använda pengarna till helt andra saker än service till kommunens invåndare och utbyggnad/underhåll av vår intrastruktur?
 
När jag var liten fanns det i varje litet samhälle både skola, livsmedelsbutik, klädbutik, järnaffär, skoaffär, frisör, uraffär, skomakare och många fler. Det fanns även en läkare och ett ålderdomshem. Allt detta fanns utan det så kallade kommunalekonomiska utjämningssystemet. Visst är det då konstigt att inget av detta finns i dag? Utjämningssystemet till trots. Alla dessa "bygdens tjänster" har istället blivit ersatta av en annan - nämligen en Pizzeria! Där det bor folk - aldrig så få - där finns det en pizzeria!
 
Under 1900-talet gick Sverige från ett fattigt jordbruksland i Europas periferi till ett föregångsland med en välutvecklad industri och relativt hög välfärd för alla. Socialdemokrater och Liberaler skapade under hårt motstånd från de konservativa "Den svenska modellen".
Den byggde på några grundbultar. En av staten väl uppbyggd infrastruktur för näringsliv, kommunikationer, vård och skola – en för alla gemensam egendom. Jämställdhet mellan könen. En enhetlig skola som gav förutsättningar för alla barn att utvecklas och utbildas. Lika rättigheter till vård och omsorg. En skattepolitik som syftade till att utjämna skillnader mellan människors förutsättningar, exempelvis progressiv statsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, fastighetsskatt. Men under 1980-talets början förändrades allt...
 
I dag är jag rädd för mycket. Det som Stefan Löfvén i dag kallar "Den svenska modellen" är nog det mest skrämmande. Om jag bortser från den trådlösa tekniken och stormakternas inverkan på vår miljö och det s k "klimathotet" - som i och för sig är rejält skrämmande - så kan jag räkna upp följande:
  • Det oprovocerade våldet i samhället. Ingen går säker. Senast i går kunde vi läsa om en 21-årig man som dömts till 14 års fängelse och utvisning efter att ha mördat en 90-årig kvinna i Norsjö i Västerbotten och lämnat henne i ett soprum. Dom kände inte varandra och orsaken till brottet sägs vara pengar. Rån, våld och övergrepp har ökat drastiskt. Även om många politiker hävdar motsatsen. Se diagram från Brå nedan.
  • Våldtäkter. Även här finns det dom som hävdar att det alltid varit så här och att ökningen beror på att "det är fler som vågar anmäla". Va? Det är ju tvärtom. Många låter i dag bli att anmäla eftersom det sällan blir någon påföljd eller straff för förövaren. Brå´s statistik talar klarspråk. Se diagram nedan.
  • Skjutningar. Statistiken från Brå går bara fram till 2016, men sedan dess har mängden skjutningar ökat ännu mer. Se diagram för 2016 nedan.
  • Vapen. Med sina två miljoner registrerade skjutvapen är Sverige ett av världens - per capita - vapentätaste länder. (Källa: vapenfakta.se) 
  • Importen av skadligt Livsmedel. Livsmedelsverket varnar bl a för: Champinjoner, rött kött, honung, krabba, lakrits, oljor, risprodukter, fisk och linfrön. Pga rester från miljögifterna i dessa produkter. (Källa: Livsmedelsverket) Men det stannar inte där. E-ämnen och andra tillsatser i vår mat är stor och skapar allergier och är cancerframkallande. Det vet även Livsmedelsverket. Men inget händer! Det internationella organet ILSI som skapar riktlinjer för vårt eget Livsmedelsverk (men också alla andra länder) har en styrelse som består av folk från Monsanto, Nestle, Coca Cola, Pepsi och flera olika läkemedelsföretag. Hyckleriet är totalt. Kommentarer överflödiga...
  • Äldreomsorgen. Jo, jag är rädd för den, rädd för att bli gammal. Har själv arbetat flera år inom vården och sett resurserna omfördelas och hur det försämrast för våra gamla. I dag finns det inte ett ålderdomshem i varje litet samhälle som det gjorde när jag växte upp. Nej! Och många av dom som finns har blivit privata vinstgivande företag. Här räknas varje blöja och matportion. Det är nu övervägande hemvård som gäller i stor utsträckning. Med ensamhet, stress och dålig mat som följd. Inte överallt naturligtvis, men på tillräckligt många ställen för att det ska vara ett kompakt problem!
  • Skolan. Har jobbat som lärarvikare genom åren. Skillnaden bara över en 20-årsperiod är skrämmande. Förr var det ett betygssystem med A, B osv som gällde. I dag förstår inte ens eleverna själva betygen. Och förresten så anses betyg i dag som något negativt. Det "kränker" eleverna och skapar stress och ångest. Hmmm. Jag tror det är helt andra saker som stressar eleverna. Mobilen kanske? Eller miljön i klassrummet? Eller lärarnas arbetssituation som inte ger tid över att se varje elev. Vad tror du?
Det finns mycket mer som skrämmer mig i samhället, men det kan räcka så här. Jag är inte ensam om min rädsla och oro. Vi är många som delar den. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag bor på landsbygden (trots att jag tvingas åka in till storsta´n så fort jag ska göra något). Men jag har trots allt några mil mellan mig och eländet i de större städerna. Men med det sagt görs ju inte problemet mindre. Nej tvärtom. Många är dom människor som aldrig eller sällan kan ta sig från stress, våld och hot i sin närmiljö. Den är ständigt närvarande. Dessa människor lider av social och politisk depression och det kostar samhället stora pengar. Men, våra politiker är lugna. Dom har ju allt under kontroll. Särskilt nu när det är valår! Sittande regering talar sig varma om allt bra dom åstadkommit de senaste fyra åren - medan oppositionen vill förändra, utreda och göra allt bättre.
Vid nästa val 2022 - ja då är det förmodligen tvärtom.
 
Apråopå politiker...
I samband med att riksdagen tidigare i veckanhade omröstning gällande en lag "mot barnäktenskap i Sverige" argumenterade Hillevi Larsson (S) så här:
”Vi har ju flickor och pojkar i Sverige i dag, alltså svenska medborgare, som också är sambo med varandra, som har sex med varandra, som lever tillsammans och som får barn tillsammans”.
Det är alltså samma sak och en lag mot barnäktenskap var enligt henne överflödig?
 
Bara det faktum att det behöver vara en omröstning i riksdagen i frågan är för mig tillräckligt.
Det blir med all önskvärd tydlighet helt uppenbart - att en del människor inte har i riksdagen att göra!