Vill vi verkligen ha det så här?

När jag var liten var mord något mycket ovanligt i samhället. Om det trots allt hände så hade polisen oftast inga problem att få tag i vittnen och få en chans att lösa fallet.
Men så är det inte i dag. Och särskilt svårt är det bland våra invandrarna i samhället. De invandrartäta områdena runtom i landet är tyvärr ledande när det gäller misshandel och mord. Men när polisen anländer finns det ingen som vill vittna, ingen som träder fram. Det kan vara upp till 50 personer på plats som kan ha sett vad som hänt, men samtliga vänder bort sina ansikten eller bara rätt och slätt går därifrån.
 
I dag på P1 hörde jag en journalist som besökte en invandrartät förort där ett mord skedde för en tid sedan. En man slogs ihjäl inför sitt barn. Det fanns många som såg händelsen, men ingen trädde fram och vittnade. Journalisten i fråga frågade ungdomarna varför ingen vågar vittna. Svaren blev bl a:
  • "Vi vågar vittna, men vi vill inte. Vi håller ihop här. Det ger oss trygghet."
  • "Jag förstår att det var svårt att ha en rättegång utan vittnen, men det är viktigare att vi håller ihop. Här på gatorna handlar det om liv och död, så vi håller tyst".
  • "Jag tycker synd om mannen som dödades, och vi är många som vet hur det gick till. Men vi håller ihop, för då blir vi tryggare tillsammans".
Jaha... på  våra gator handlar det alltså nu om liv och död? Och jo... jag talar om Sverige. Det är här i Sverige som det tydligen är okej att inte hjälpa polisen att fånga mördare, att ta fast brottslingar. Här i Sverige är det tydligen (för en del) viktigare att skydda varandra och hålla ihop?
 
Nä nä... jag köper inte detta. Så här vill inte jag att vårt land ska utvecklas. Jag vill inte höra talas om att folk ens tänker så. Denna attityd är fruktansvärd och hör inte hemma i vår kultur.
 
Och nu finns det säkert många av Er som läser detta och tänker: "Hon är ju rasist för fan!"
 
Okej... om ovan uttalande är likställs med att vara rasist - ja då är vi riktigt illa ute här i landet.
 
Nej... jag vill bara att vi inte ska "smyga" in vårt samhälle i ett tillstånd där det är helt ok att döda, mörda, misshandla, våldta - och att sen bli skyddad av den enkla anledningen att vissa "håller ihop" och detta inte pga av rädsla.
Nej, invandrarna i förorterna håller ihop för dom ser hela samhället med "vi och dom"-ögon. Och när det har gått så långt, att t o m andra generationens invandrare lever i "vi och dom"-tänket, då har vi misslyckats med integrationen. Misslyckats totalt. Här sitter det ungdomar som fötts i sverige, växt upp i Sverige, talar flytande svenska och gått i svensk skola med andra svenska barn. Och på något märkligt sätt tycker dom att denna amerikaniserade syn på samhället är okej? Okej??? Gud hjälpe oss! Och vad som ännu värre är, att när det uppstår situationer i samhället där vi "gammelsvenskar" på minsta lilla sätt hamnar i "vi och dom"-tänket så vrålar - inte bara invandrarna - utan även hela kultureliten och våra politiker "RASIST" åt oss med en och samma stämma. Varför? Hur tänker dom? Är det alltså okej när nysvenskar lever efter "vi och dom"-tänket, men inte när gammelsvenskar gör det?
 
Och med den slutsatsen undrar jag än en gång hur våra politiker tänker, när de vill att 200 000 nya invandrare/flyktingar ska komma till Sverige under 2015?
 
Eller... dom kanske inte tänker alls?