TRÖTTA MIG!!!

I går tog jag ett beslut...
2012 startade jag en facebooksida som hette "Rör inte De som levt länge". En sida där jag som administratör var anonym. Den handlade om pensionärernas situation i dagens Sverige. Fattigpensionärer, hemlösa, politiker, vården, äldreboende mm.
 
Det dröjde ända fram till 2015 innan den tog fart, men gick då raskt upp i över 15 000 Gilla på några månader. 2018 gick luften ur mig. 
Blev trött på att kallas rasist, nazist, SD´are, fejksida, idiot mm. För att inte tala om alla som klagade på sidnamnet? "Rör inte De som levt länge"... det ska heta "DEM som levt länge" fick jag höra. Även här blev jag så trött. Lär er svenska!!!
Nåväl. Satte mig en kväll och skulle avsluta sidan. Då gick inte det. Vädur som jag är så raderade jag istället alla inlägg i affekt, ca 450 st - och lät sen den tomma sidan ligga kvar.
 
Där fanns inlägg som hade nått över 2 miljoner läsare, inlägg som delats över 60 000 ggr, inlägg med tusentals kommentarer - allt raderade jag. 4 klick för varje inlägg. Stön!
 
Så kom Corona nu 2020! När det stod klart för mig att våra äldre fick dödshjälp i form av morfin istället för vård? Då brast det. Jag drog igång sidan igen. Och den har varit en bra ventil för mig - men också dränerande på energi. Är en spontan människa och agerar direkt när jag ser något orättvist eller när våra politiker och makthavare/myndigheter ljuger för oss medborgare. För att slippa tjatet om sidnamn så bytte jag till "Vi som levt länge - Tankar och Ord"...
 
I går... då brast det igen. Efter att ha blivit kallad en massa mycket märkliga saker i samband med inlägg om vaccin? Då kände jag att "nu jag skiter jag i detta". Högaktningsfullt. Gick in på inställningar och kollade och nu... NU kunde jag avsluta kontot utan problem. Att bara låta sidan ligga kvar är inget alternativ. Jag skulle inte kunna låta bli kolla där och bli stressad och vilja agera. Näpp!
 
Det tar 14 dagar innan kontot raderas. Detta för att man ska kunna ångra sig. Räknade snabbt ut att kontot nu stängs ner 1 januari 2021. "Ett tecken" tänkte jag direkt. Nytt år, ny inriktning, nya utmaningar. Lugn och ro...
 
Att stänga ner en facebooksida som nu har 26 042 Gilla anser många vara helt idiotiskt. Men ok, då är jag väl en idiot. Är trött på att vistas på barrikaderna genom ett forum som Facebook. Se kommentarer som visar på okunnighet och strutsmentalitet. Folk läser inte på! Dom bryr sig inte. Bara följer med strömmen och gapar i takt med våra makthavares uttalanden.
 
Älskar människor, att studera beteenden, att föra konstruktiva dialoger. Att utvecklas och växa som människa. Men när jag är inne på denna fb-sida bryts jag istället ner. Blir trött, uppgiven, förbannad, ledsen - känslor som jag hellre vill finna i situationer som betyder något för mig personligen... inte inför aningslösa, okunniga och slöa fb-läsare.
 
Så jag kliver ner från barrikaden. Och vilken  befrielse. Nu får någon annan ta över debatten. Bryr mig inte längre... på facebook alltså. Här på bloggen kommer jag fortsätta dyka upp. Jagar definitivt inte en massa Gilla här. Här är min fristad, min ventil. En mycket tryggare plats för att - som den Vädur jag är - få reagera på livets orättvisor i lugn och ro. För reagera måste jag få göra. Annars kvävs jag. 
 
Har många sidor på facebook, men bara positiva sådana. Två medlemssidor om Kinnekulle, en om vårt slit här på torpet och en som delar Affirmationer. På Instagram har jag fyra sidor. Qulturladan, Affirmeramera, Skogsbadkinnekulle och Kinnekulle. Där är det trivsamt att vara. 
 
Och det är precis det vi gamlingar behöver. Trivsamhet, lugn, reflektion, återhämtning och vila. Nästa generation får kliva upp på facebook-barrikaden istället, jag har gjort mitt där. Nedan ser ni en skärmdump på min sida som nu går i graven för alltid! Gott Nytt år 2021! Halleluja!